Om Trita Parsi och Frida Stranne – och debattklimatet i Sverige
Det är sorgligt att vi inte kan ha en hederlig debatt i Sverige och att jag redan före utgivningen av Frida Strannes och Trita Parsis bok ”Illusionen om den amerikanska freden” måste skriva detta inlägg.
Frida Stranne har varje gång hon uttalat kritik mot den rådande strategin i Ukraina, drivit frågan om en hållbar fred eller lyft kritiska frågor kring Sveriges anslutning till Nato blivit misstänkliggjord, fått sina kunskaper och forskning ifrågasatt och kallad Putin-kramare eller förlöjligats på liknande sätt.
Nu är det, efter en artikel i Aftonbladet, Trita Parsi som blir misstänkliggjord. Parsi och Stranne bemöts till viss del i sak men det skrivs också att den tankesmedja Parsi har medgrundat – Quincy institute – skulle vara ett tillhåll för mörka krafter.
Det är som vanligt en viskningslek på twitter som sprider dessa påståenden, alltför att misskreditera och nedvärdera det arbete som Trita Parsi och hans kollegor bedriver. Quincy Institute samlar flera av USA:s främsta forskare och policypersoner, inklusive USA:s tidigare vice utrikesminister, före detta chefen för rysslandsanalys vid CIA, före detta chefen för Carnegie Endowment (världen största tankesmedja) för att förespråka en utrikespolitik som fokuserar på diplomati och militär återhållsamhet. Att misskreditera dessa högst respektera personer i USA som nu görs av inflytelserika personer är under all värdighet och inte förenligt med en demokratisk öppen debatt.
Det är förstås tacksamt att slå på en tankesmedja med dussintals forskare, journalister och tänkare anslutna där utgångspunkten är en kritik av militarismen, ett ifrågasättande av de enorma summor som USA lägger på krig, försvarsindustri och kärnvapen och som förordar helt andra metoder: diplomati, förhandling och ökat fokus på det största hotet mot mänsklig säkerhet – klimatkrisen.
När man nu antyder att Quincy Institute inte respekterar mänskliga rättigheter eller att ”de” smutskastat Navalnyj så är det ett sätt att slå undan benen på all kritik av den rådande ordningen. Det är för mig, en person som arbetat med journalistik och litteratur och slagits för yttrandefriheten ett helt liv, beklämmande att se denna typ av påhopp som blir allt vanligare.
Det är lika obehagligt nu som när till exempel Martin Kragh en gång blev ”spion-anklagad” det är glidningar, antydningar och ett fult spel som ska göra det som verkligen står i artiklar eller böcker mindre värt för att det kommer från en opålitlig källa.
Jag menar inte att man måste hålla med Trita Parsi eller Frida Stranne. Jag menar bara att vi ska ha en öppen och ärlig debatt. Jag tror också att alla en vacker dag tycker att det är bra att det finns debattörer, tänkare, journalister, forskare och författare som vågar säga något annat i tider när det bara råder en tanke, en lösning, på ett problem.
I USA är det som Frida och Trita säger inte något ovanligt – det är högt i tak och många röster hörs – jag är övertygad om att det vore bättre om vi hade ett sådant samtalsklimat också här.
Jag känner mig tyvärr nödgad, vilket är märkligt, att tala om att vi på Ordfront förlag är förläggare till: Anna Politkovskaja, Ana Arutunyan, Peter Pomerantsev, Shaun Walker, Michail Zygar med flera kritiker av det ryska systemet och som kritiserar fejk news, irrpropaganda och hoten mot yttrandefriheten. Vi publicerar konstant böcker som ska göra det lättare att förstå vad som händer i världen. Och vi har inte någon gång tagit lätt på frågan om Putin, han är en diktator, han bedriver ett folkrättsvidrigt krig i Ukraina – vilket även Stranne och Parsi poängterar – och jag personligen står bakom det militära stöd som gör att Ukraina ska kunna försvara sig och förhoppningsvis slänga ut ryssen ur landet.
Det som oroar mig är vad som händer när USA eller ”väst” tröttnar. Och om man tröttnar innan man har en strategi för fred – diplomatin måste förberedas, vi måste tänka på framtiden och det gör Parsi och Stranne. Låt oss samtala om det som står i deras texter och i den kommande boken. Om vi vill försvara demokratin i Ryssland, måste vi också försvara den här hemma. Det gör vi bäst genom en rak och schyst debatt med högt i tak, inte med baktalande och lögner.
Pelle Andersson,
VD och förläggare Ordfront förlag AB
(Frida Strannes och Trita Parsis bok ”Illusionen om den amerikanska freden” utkommer i slutet av april och jag hoppas att den mottas och debatteras utifrån innehållet i boken – och inget annat)
