För alltid Nawal El Saadawi 1931-2021

Man vet ju att det kommer hända. Det där med döden, men någonstans blundar man för det. Och vissa känns mer eviga än andra – Nawal El Saadawi var en av de eviga. Och hon kommer förbli en av de eviga.

När jag nåddes av dödsbudet var jag ute och körde bil och omedelbart kom ett av de starkaste minnena av Nawal till mig – vi hade varit på restaurang vid Nytorget där hon träffat ledande svenska feminister. Jag skulle ta henne med taxi till hotellet för hon skulle åka hem till Kairo nästa dag – och där i taxin säger hon plötsligt:

”Jag tänker riva kontraktet på nästa bok, förskottet är för litet!”

Jag som hade kommit överens med hennes dåvarande agent tyckte det lät konstigt. Alla var ju nöjda. Hon hade genom agenten accepterat budet flera veckor tidigare. Men nu menade hon att hon förstått att henne senaste bok verkligen var en svensk succé och att hon minsann borde ha det dubbla förskottet.

Hon skulle inte kliva ur taxin förrän vi var överens.

Och hon ville ha pengarna kontant i dollar, omedelbart.

Jag bad chauffören försöka hitta ett nattöppet växlingskontor där jag på kunde ta ut dollar. Tyvärr misslyckades jag, till Nawals stora förtret. Dock menade hon att jag nästa morgon var tvungen att komma till hennes hotell med kontanterna i ett kuvert.

Tidigt på morgonen nästa dag stod jag på Forex med ett nytt kontrakt. Med tjänstekortet tog jag ut hennes förskott, åkte till hotellet och gav henne pengar, nytt kontrakt och sedan dess hade vi ett speciellt band.

Hon kunde plötsligt maila och be mig läsa hennes dotters dikter eller att jag skulle ge henne tips på någon som kunde ge ut något som en god vän till henne hade skrivit. Vi hade kontakt. När hon återvände några år senare var vi på restaurang igen. På Gondolen. Hon läste menyn mycket noggrant. Servitrisen hann komma ett par gånger. Men Nawal läste vidare, sedan sade hon:

”Avocadosallad. Jag vill ha Avocadosallad.”

Det enda som inte fanns på menyn var avocado. Inte i någon form.

”Tyvärr.” svarade servitrisen.

Nawal tittade vänligt på henne:

”Jag trodde detta var en restaurang. Kan du inte tala med kocken?”

Efter lite väntan kom en fantastisk avocadosallad in på bordet.

Varför berättar jag det här? Det kan verka så ytligt.

Jag menar att det är precis tvärtom.

Nawal El Saadawi var en av vår tids största författare och aktivister. Hennes kamp mot könsstympning, för kvinnans frigörelse och mot orättvisa i alla former var en av de största världen skådat.

Hon var inte bara orädd. Hon var i princip utan fruktan. Gick in i varje konflikt med ett tydligt mål – att vinna. Och hon gjorde sig obekväm, oönskad och omöjlig i många sammanhang – men hon vann därför många strider.

Och som författare tänkte hon också på tvärs. Jag ska ärligt säga att varje bok inte var lysande. Sådan var hon inte. Nawal El Saadawi skrev för att förändra världen och liksom använde litteraturen. Den var ett redskap i en för henne pågående kamp. Böcker som Imamens fall, Törst, Livets källa, Den stulna romanen och Revolutionsskrivarna gjorde henne till ett ständigt föremål för Nobelprisdiskussionerna – och ledde till att hon fick Stig Dagerman-priset, bland annat – men framförallt fångade de en situation, en fråga, en tid på ett sätt som mycket få författare mäktar med.

Och jag tror det beror på hennes blick för orättvisa. Hon såg och lyckades formulera just en av de starkast drivande konflikterna i världen – och detta aldrig genom att skriva ett slags propaganda eller slagord. Hon fann konflikten i vardagen, på torget, i gränden, i kärleken, kanske oftast i kärleken som kan vara så grymt orättvis.

Det är också intressant hur man kan leva med orättvisan, bekämpa den varje dag utan att ge upp. Men det är just därför jag skriver om hennes förskott och hennes avocadosallad – hon såg en orättvisa i förskottet, hon visste att vi lyckats bra och att hon var värd mer. Hon gjorde det rätta, var obekväm och fick mig att möta henne.

Avocadosalladen handlar förstås inte om orättvisa. Utan att se förbi begränsningen. Menyn är bara ett papper. Vad man vill äta är något helt annat. Mat är inte bara mättnad, det är njutning, något viktigt. Och ska vara god. Vill man förändra världen till det bättre, så måste man önska något utöver det som står på menyn.

Att leva i en värld utan könsstympning eller kvinnoförtryck stod inte på menyn i oktober 1931 när Nawal El Saadawi föddes – men hoppet om en jämlik värld, en värld utan könsstympning är ändå möjlig.

Det kan vi till stor del tacka Nawal El Saadawi för.

Därför är hon en av de eviga.

 

Pelle Andersson, förläggare Ordfront förlag

 

Vill du stötta Ordfronts verksamhet? Swisha ditt bidrag till 123 346 97 15

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Podcast: Ordfronten

Ordfronts
e-böcker

Ordfront på twitter

Ordfront på instagram

Ordfront på facebook

Föreningen Ordfront

En bok för alla

Galago


Sidan använder cookies. Läs mer.