Håkan Östlundh

Håkan Östlundh är författare till ett antal romaner, ungdomsromaner och barnböcker. Han har också skrivit manus för TV. Hans senaste bok Blot utkommer i april 2008.

Fakta om Håkan Östlundh

Bor: Stockholm.Familj: Gift med bokomslagsformgivaren Lotta Kühlhorn som han har tre söner med.

Gör också: Skriver tv-manus. Hösten 2008 aktuell som medarbetare till SVT-serien Höök.

Fritid: Umgås med vänner, mat, springa (tränar för maraton) och en och annan resa. Helst till någon storstad.

Böcker

Blot (2008)

Terror (2006)

Dykaren (2005)

Släke (2004)

Vita ansikten (1981)

Sommarsnö (1985)

Infödingar (1986)

Galnopappan (illustration: Bea Uusma, 1996)

Om debutromanen Sommarsnö skrev Kristina Lugn i Expressen: ”Intrigen i Sommarsnö är beundransvärt skickligt uppbyggd, språket bär och förtätar stämningen tvärs igenom hela boken.”

Om Terror skrev kritikerna bland annat: ”Med årets Terror har Östlundh tagit ett ordentligt kliv uppåt och etablerat sig som den kanske mest intressanta av de nya Gotlandsanstrukna författarna i genren.”Jury

”Östlundhs senaste Terror kom 2006 och många deckarläsare väntar med spänning på nästa då han utan tvekan är den mest intressante av dem alla.”Gotlands Tidningar

Intervju med Håkan Östlundh

Det var när familjen tog över ett gammalt kråkslottsliknande missionshus på Gotland, komplett med klösmärken på insidan av vindsdörren, mystiskt blinkande lampor och spädbarnsskelett i källaren, som Håkan Östlundhs deckarplaner började ta form.

– Gotland var en helt ny värld, berättar han. Vi hamnade långt ute på landet och träffade på personer som bara tiggde om att bli porträtterade i en roman.

Men att skildra människor i ett litet samhälle kan förstås vara känsligt.

– Jag brukar få en del gliringar på sockenfesterna, men det får man tåla. Det var ju ändå jag som började retas med dem. Och det är med glimten i ögat, från bägge håll.

Uppvuxen i ett akademikerhem med bokhyllor fullproppade med klassiker och en pappa som tippade rätt även på de mest obskyra nobelpristagarna var yrkesvalet författare inte långsökt. Att skriva deckare var däremot inte lika självklart. De deckare som fanns i Håkans barndomshem var förpassade till en ranglig lagerhylla längst in i källaren.

Efter examen i litteraturvetenskap, två romaner och litteraturkritik i Kvällsposten var den första deckaren Släke (= rutten tång på gotländska) ett genrebyte.

– I de kulturkretsar jag umgås var det rätt uppenbart att en del inte tyckte att det var fint nog, även om givetvis ingen sa något rent ut. Samtidigt fick jag uppskattande mail från folk som sa att de sällan läste böcker, men hade fångats av mina. Det kändes stort!

När Håkan skrev den första boken i deckarserien var det viktigt att huvudpersonen Fredrik Broman inte skulle vara frånskild och alkoholiserad som alltför många poliser i svenska deckare.

– Jag ville inte heller att det skulle vara ett självporträtt. Men i takt med att böckerna blivit fler har jag märkt att vi blivit mer och mer lika.

Hittills har det skeva missionshuset och trakterna på södra Gotland inspirerat till fyra böcker och ett filmmanus som han håller på att utveckla med en kollega.

– Som vanligt är det lite hyschhysch med långfilmsprojekt, men vi har hittat en producent, så det är på god väg att bli något av det.

Jo, spädbarnsliket i källaren visade sig efter kriminalteknisk undersökning vara en katt.

– Det var pinsamt, men kravlar man runt i en kolsvart krypgrund med en ficklampa i ena handen och en stor förskärare i den andra (för att skära isolering) är det lätt hänt att fantasin drar iväg.